VI LEVER i intressanta tider. Kommer våra ministerier att snart höra till det förgångna? Hur många kommuner kommer vi att ha? Har välfärdssamhället med sina serviceinrättningar inklusive allmänna bibliotek nått vägens slut? Borde vi närma oss företagsvärlden?
ETT BARNSJUKHUS håller på att byggas med stöd av privat finansiering. I Stockholm går den kommunala kulturinstitutionen Kulturhuset samman med Stockholms stadsteater, som drivs i företagsform.
FÖRETAGANDET håller på att smyga in sig också i anställningar. I april skrev Helsingin Sanomat att Helsingsfors universitet bakar företagare av humanister. Alla tycker inte riktigt om utvecklingen, i synnerhet om företagandet är ett mer eller mindre påtvingat alternativ. Å andra sidan kan en del av den yngre generationen vara intresserad av biblioteksentreprenörskap enligt modellen i Nacka i Sverige.
DEN KOMMUNALA sektorn i Finland saknar tills vidare erfarenhet av bibliotek som drivs privat eller som företag. Företagsbibliotek är visserligen ett bekant begrepp. En ny faktor inom kombinationen av entreprenörskap och bibliotek är bibliotek på entreprenad. Seinäjoki yrkeshögskolas biblioteksutvecklingsprojekt följer entreprenörskapsforskningen och förmedlar sakkunskap om entreprenörskap. Ett webbtjänstprojekt har inletts i syfte att ta fram kunnande och verksamhetsmodeller för utveckling av webbtjänsterna också mer generellt.
SAMHÄLLET förändras och därmed även biblioteksväsendet och biblioteksarbetet. Omfattande kommunsammanslagningar innebär färre biblioteksfilialer. Upphandlingsenheterna blir större samtidigt som materialanskaffningen kanske centraliseras. Läggs upphandlingen ut på entreprenad? Köps servicen? BTJ tillhandahåller centraliserade tjänster. Vilken kommer företagets roll att vara i fråga om materialval och materialanskaffning i framtiden? Tavastehus och BTJ testade utkontraktering av materialanskaffningen. Pilotfasen är nu förbi och BTJ övergår från försök till produktutveckling. I första hand övervägs en utveckling av genre- och materialrelaterade lösningar.
I ÅR inledde en samlingspolitisk arbetsgrupp för bibliotekssektorerna sitt arbete. I bakgrunden ligger idén om en nationell samlingspolitik. Nu kartläggs de olika sektorernas behov inom hanteringen av samlingarna och tillgången till centraliserade tjänster.
VILKEN är då Nationalbibliotekets roll som producent av centraliserade tjänster och förmedlare av elektroniskt material? De elektroniska innehållen har kommit för att stanna. Bibliotekets möjligheter som förmedlare söks alltjämt. Den norska modellen där den inhemska litteraturen läggs ut till fri disposition på nätet torde bli för dyr för Finland.
VAD BLIR kvar av bibliotekskännarnas arbete i framtiden? Vad gäller det att kunna? I det färska numret av Kirjastolehti skriver Jarmo Saarti, chef för biblioteket vid Östra Finlands universitet och kulturrådet Hannu Sulin vid Undervisnings- och kulturministeriet att den samlade utbildningen inom bibliotekssektorn inte har utvärderats systematiskt och att det inte heller finns tillräckligt med information om hur konsumtionen inom sektorn svarar mot bibliotekens behov.
I JUNI är det åter dags för Biblioteksföreningens riksomfattande Biblioteksdagar, där framtiden lodas under temat el, generationer och överlevnadsmetoder. För Biblioteksföreningen utses en ny ordförande och styrelse, som för sin del utvecklar bibliotekens framtid. Efter tio år kommer biblioteket att vara ett mångsidigt kultur- och välfärdscenter i städerna och byarna, menar vice ordförande och kandidat Pirkko Lindberg. Det är ett mål som är värt att sträva efter med gemensamma krafter.
