“Utmaningen för allmänna bibliotek är att räcka till för alla. Dubbel utmaning är: att göra det på två språk.”
Tvåspråkiga Kronoby består av tre delar, Kronoby, Nedervetil och Terjärv, som slogs samman 1969. Av kommunens 6 700 invånare är 16 % finskspråkiga medan 1,7 % har övriga språk som modersmål. Fast språkhållandena avspeglar sig i tjänsterna och samlingarna, är anskaffningen av finskspråkig litteratur klart mer än 16 %. “Svårigheten ligger närmast i att få relevant facklitteratur på svenska i vårt land” konstaterar bibliotekschefen Bodil Eriksson.
I samma veva påpekar hon dock att hon “aldrig upplevt språket som något problem, snarare tvärtom – som en rikedom” och tillägger att “man får bara lov att i allt vara uppmärksam på att ge all information på bägge språken – och det sitter i ryggmärgen hos oss”.
Ett tillgängligt bibliotek
På många håll har de senaste kommunsammanslagningarna betytt att man skurit ner på bibliotekens antal, men i Kronoby har de tidigare primärkommunerna sitt bibliotek kvar. Dessutom skaffade kommunen för ett par år sedan en ny bokbuss som har över 60 hållplatser.
Och det finns mer: “Det mest fantastiska är att vi håller på att få ett splitternytt bibliotekshus i Terjärv. Vi räknar med att kunna ha ett ordentligt öppet hus-evenemang innan midsommar.” Kommunen står själv för byggnadskostnaderna.
När man lägger till huvudbibliotekets centrala läge brevid grundskola, gymnasium, folkhögskola och kommunal service förstår man Bodil när hon säger att hon “alltid tyckt att Kronoby är en kulturvänlig kommun – och hoppas få förbli i den tron.”
Nätverk inom och utanför kommungränser
De tre biblioteken i Kronoby fungerar som ett nätverk med bokbussen som underlättar logistiken biblioteken emellan. “Under hela vårvintern har vi storgallringar i magasinen att utföra – vi skapar som bäst ett centralmagasin vid huvudbiblioteket” berättar Bodil.
Kronoby har lång erfarenhet av regionalt samarbete precis som i hela Svenskfinland. Den gemensamma Fredrika-databasen har funnits sedan 1992. Samarbetet mellan de 11 kommunernas bibliotek betyder mycket för en liten kommun: mera resurser, kollegor, större möjligheter till snabb utveckling.
Mötet med människor det bästa
Utgångspunkten för utvecklingen av biblioteksväsendet i Kronoby låter bra. “Jag känner att de förtroendevalda och tjänstemännen litar på vår kunskap och på att vi gör vårt bästa för att täcka upp kommuninvånarnas behov av kunskap och rekreation.”
Som så många andra bibliotekschefer tycker Bodil inte om hierarkier “utan mera om jämställdhet och teamwork: vi är bra på olika saker.” I ett bibliotek med totalt åtta anställda, är det “en rikedom att vi har personal i olika åldrar. Det är viktigt för perspektivet, anskaffningspolitiken och helheten.” “Jag brukar säga att det är bara när något går dåligt eller om vi får skäll som jag är chef” skrattar Bodil.
Med trettio års erfarenhet av biblioteksarbetet i Kronoby tycker Bodil fortfarande om det omväxlande och givande jobbet. Det allra bästa är mötet med människor. “I det här jobbet ska man tycka om människor och litteratur.”
Bodil tror att biblioteken blir allt viktigare som icke-kommersiella, neutrala mötesplatser. “Man måste inte låna, man måste ingenting. Min dröm är att så många som möjligt skulle hitta till biblioteket.” Det finns det goda möjligheter till i Kronoby med dess bokbuss och tre bibliotek.
Mer information på bibliotekets webbsida, myös suomeksi: http://www.fredrika.net/kronoby/index.html
