Det är viktigt att delta i planeringen på lokal nivå.
Läroplanerna förnyas – dags för biblioteken att agera
I AUGUSTI bad YLE på sin webbplats om åsikter om vad skolorna borde lära ut nuförtiden. Åsikterna varierade mellan himmel och jord: mer det ena, mindre det andra och bort med det tredje. Högst på listan över vad som borde prioriteras hamnade teman som hör till bibliotekens kompetensområde. Man ansåg att skolorna borde lära ut medieläskunnighet, källkritik, argumentation och informationssökning.
FÖR BIBLIOTEKEN är det livsviktigt att följa med och delta i debatten. Skolans och undervisningens mål och arbetsformer tangerar biblioteksverksamheten fortlöpande. Ett problem är huruvida skolan ser biblioteket såsom vi själva ser det. Inser man bibliotekens pedagogiska funktion, där barnens och de ungas mediekunskap och medieläskunnighet stärks också via lekar, spel och andra aktiviteter?
DE NYA läroplanerna för den grundläggande utbildningen ska implementeras 2016. När saker och ting planeras erbjuds biblioteken alltid en chans att agera. Det är viktigt att delta i planeringen på lokal nivå. Det gäller att ta reda på hur planeringen framskrider och att bilda nätverk med beslutsfattare, rektorer och enskilda lärare. Det är åter dags att föra fram bibliotekens betydelse som en aktiv inlärningsmiljö, där eleverna och också lärarna vid sidan av material dessutom får vägledning och stöd i informationssökning och läskunnighet.
DEN PEDAGOGISKA andan i en plan går ut på att tyngdpunkten förskjuts från innehåll till metoder och inlärningssätt. Temastudier, projektarbete och mångsidigt samarbete är framtidens melodi.
VID TEMASTUDIER fördunklas gränserna mellan olika läroämnen i och med att olika fenomen kombineras på nya sätt. Detta kräver omsorgsfull planering av skolorna och biblioteken. Det måste råda en gemensam uppfattning om målen, metoderna och utvärderingssätten. I bästa fall kan biblioteket fungera som en bro mellan olika läroämnen – som en plats som tillhandahåller innehåll och kompetens som stöd för inlärningen inom klassens och läroämnets randområden och utanför dessa.
INFORMATIONS- och kommunikationstekniska färdigheter studeras i alla läroämnen. Det är inte bara modersmålsundervisningen som ska ta ansvar för biblioteks- och informationssökningskompetensen, utan varje lärare undervisar i språket och ordförrådet, kunskapsbildningens principer, informationskällorna och kritisk läsfärdighet i sitt eget undervisningsämne. Informationssökningskompetensen och källkritiken inom realämnena är särskilt nödvändiga.
BIBLIOTEKENS samlingar och kompetenta personal behövs i allt större utsträckning i takt med att medvetenheten om problemen vid informationssökning på nätet ökar. Googlebeläggen kan visserligen vara tilltalande, men erbjuder i värsta fall informationsreservoarer och informationsbubblor utan motuppfattningar.
BIBLIOTEKEN behöver inte bara pedagogisk kompetens och vägledningskompetens utan också mod att växelverka och lobba. Det bästa för eleverna är inte att bibliotekarierna serverar allt färdigt på fat. Den bästa tjänsten är att lära eleverna att tänka och att ifrågasätta och utvärdera informationen.
