Den alltid så viktiga informationssökningskompetensen
Kirjastolehti 3/2013 fokuserar på mediefostran. Informationssökningskompetens ingår inte bara i bibliotekens grundläggande verksamhet utan också i mediefostran. Leena Elenius, informatiker på Seinäjoki yrkeshögskolas bibliotek, skriver att attityden avgör hur informationssökningskompetensen utvecklas. Det gäller att djärvt testa teknikens möjligheter, och man kunde dra nytta av de ungas egen kompetens och kollaborativt lärande. De yngsta skoleleverna är tämligen bra på att använda bibliotek och söka information, men i studierna på det andra stadiet ökar handledningsskillnaderna mellan olika lärare och skolor. Mervi Hietanen, pedagogisk informatiker, redogör för sina egna erfarenheter av det praktiska samarbetet med skolorna och biblioteket. Var biblioteket eller skolan finns är av betydelse. Läroanstalterna behöver undervisning i informationssökning och teknik. Det är något som biblioteket borde satsa på.
Biblioteket bland övriga medier
Titta Baer
Många bibliotek har implementerat mediefostran i sin verksamhet, även om man alltjämt debatterar mediefostrans uppgift och roll samtidigt som man först nu håller på att utarbeta nationella riktlinjer för denna. Mediefostrans närvaro återspeglas redan i till och med bibliotekens yrkesbeteckningar; numera finns det bibliotek som har också medieguider. Landskapsbiblioteket i Lahtis har anställt tre medieguider med uppgift att vägleda besökarna.
Förvandlas musikavdelningarna till medieavdelningar?
Jarkko Rikkilä
Enligt musiksociolog Simon Frith kommer musikvärlden 2025 att bestå av tre element: dansmusik, talangfabricering och seriös musik. Biblioteket kan sammanlänka de olika fälten: seriöst och populärt, ungdoms- och vuxenorienterat, fysiskt och virtuellt. Med detta följer en ny grundläggande uppgift för alla bibliotek med musikavdelningar.
Finlands biblioteksförenings projekt för mediefostran
Jarkko Rikkilä
Mika Mustikkamäki är ansvarig för Biblioteksföreningens medieprojekt och betraktar biblioteket som en av de viktigaste aktörerna inom mediefostran.
”Det finns biblioteksanställda som helst skulle undanta eller sidsteppa bibliotekets roll som mediefostrare och som samtidigt skulle vilja tilldela hemmen och skolorna ansvaret för arbetet tillsammans med barn och unga. Då glömmer man dock bibliotekets plats som en serviceinrättning för hela befolkningen, som ett slags tredje rum i gränsområdet mellan exempelvis hem, skolor och arbetsplatser”, säger Mika Mustikkamäki.
IFLAs finländska ordförande Sinikka Sipilä
Päivi Litmanen-Peitsala
Sinikka Sipilä, verksamhetsledare för Finlands biblioteksförening, utnämndes till ordförande för den internationella biblioteksorganisationen IFLA i augusti 2013. Samtidigt innebar det att hon för två år framöver kommer att agera språkrör för världens bibliotek bland makthavarna och vid borden för biblioteksbeslutsfattarna från olika kulturer. Sinikka Sipiläs tema under ordförandeskapet är Strong libraries, strong societies – Starka bibliotek, starka samhällen.
”Debatterna och besluten just nu handlar om stora saker: Hur applicerar vi upphovsrättigheterna i den elektroniska världen? Hur kan vi främja yttrandefriheten? Ställningstagandena uppstår i IFLAs styrelse och organ, och ordföranden följer organisationens linje”, säger Sipilä.
